Jag skrev en B-uppsats om Kejsarn av Portugallien, 19 år gammal och tyckte att Jan i Skrolycka var en märklig man. Sjutton år senare förstår jag honom mycket bättre.
Ändå slår det mig: när jag gick på universitetet pratade min etiklärare med mig om skillnaden på bildning och kunskap. Jag jobbade hårt på min kunskap men har inte förstått det här med bildning förrän alldeles nyligen (typ fem år sedan).
Intertextualiteten är det som kan få håret på mina armar att ställa sig upp lika säker som att någon underdog (typ Island)slår ett mästarlag (typ Portugal). Och Portugal/Portugallien får väl vara sinnebilden för detta. När jag läser Monstret i natten av Mats Strandberg och förstår allt med Kristallsjön/Chrystal Lake och Jasse/Jason i hockeymasken.
Nu sitter jag här och tänker att jag och maken måste skaffa ett barn till, bara för att kalla honom för Ingmar om det blir en pojke och Gertrud om det blir en flicka. Jag älskar Jerusalem i alla dess former och om du inte har sett filmen måste du göra det. Låna den av mig, för den säljs inte längre. Nu. Nu är det semester.
